Boksummering 2008

Antar att jag som, tja, bokläsare lika gott kan göra detta; summera de böcker jag läst i år.
Jag har hunnit med 116 böcker hittills under 2008 och har inga förhoppningar om att hinna läsa ut Aidan Chambers 'Now I know' innan tolvslaget imorgon. Av dessa böcker har 18 varit på engelska, 5 stycken (varav en inte blev läst mer än till en tredjedel) på tyska och en på norska (!).

Så kan jag ju försöka rangordna några av årets läsupplevelser också*, vilket förstås är jättesvårt. 'Min typ brorsa' och 'Sonnentaube' exempelvis handlar mer om vardagslivet medan t.ex. 'Odjurens stad' utspelar sig i en djungel på andra sidan jorden. Men det är också det som är charmen antar jag, att man kan läsa om så spridda saker och ändå...hålla ihop. Eller något annat lika pretto.

Tio i topp, bästa böckerna:

1 Vykort från ingenmansland, Aidan Chambers
Jag vet inte om jag kan motivera på något bra sätt varför den här boken hamnar på första plats och inte någon av de andra. Kanske är det att det är en mognare och finare ansedd bok än t.ex. nummer två, det är en mycket möjlig förklaring. Inte för att jag inte tyckte om den, för det gjorde jag förstås! Jag borde ha läst den någon gång i juli 2007 känner jag, för boken gav en extrem längtan efter att få åka till Amsterdam. Sommaren 2007 gjorde vi ett dygnslångt stopp i  Nederländernas huvudstad på väg genom Europa, och det hade ju varit bra att tajma det med läsningen av boken... Men jag ska inte klaga. 2008 års bästa bok läst av undertecknad ger ju bara en anledning att åka dit!

2 Kiss, Jacqueline Wilson
Åh, den här boken är stundtals helt jäkla underbar. Det faktum att huvudpersonerna bor grannar och att Carl i mitt huvud ser ut som Thomas Sangster och att hans föräldrar "har anat det länge" när Den Stora Hemligheten avslöjas är bara några fina detaljer. Read it or be rectangular.

3 Ängeln, Bali Rai
Även här spelar omständigheterna, under vilka jag läste boken, roll. Min pappa recensenten hade fått hem en pappersbunt med omslag, som utgjorde manuset till denna bok, och så fort han var klar med den fick jag ta över. Det är rätt bökigt att läsa en bok som bara är en massa papper, man jag stoppade in dem i en mapp och satte igång. Det tog en knapp dag så var jag färdig, och maken till spännande ungdomsbok får man leta efter. Slutet sedan, vem hade kunnat förutse det?

4 Om jag kunde drömma, Stephenie Meyer
Den här boken har jag inga större minnen av, det var mer att jag skrev upp den som en blivande favorit och, förstås, att det faktiskt är en jättebra story. "Helt magisk och underbar bok" har jag noterat om den. Tja, jag kan inte säga annat nu.


5 Odjurens stad, Isabel Allende
Här får du informationen på spanska vilket är dåligt dels för att du kanske inte är jättebra på spanska, dels (framför allt!) därför att omslaget är tusen gånger finare i den svenska utgåvan. Men det är ju lätt avhjälpt; framsidan kan man googla och på spanska är det väl bara att gissa hälften av orden.
Det var också omslaget som fick mig att fastna för boken, den första i en trilogi som får representeras av denna inledande bok. Sedan blev jag inte besviken, och det var äventyret och resan som gjorde att jag blev så förtjust i den och dess efterföljare.

6 Sonnentaube, Irma Krauβ
Det är ju inte bara berättelserna och böckerna i sig som gör att man minns dem som bra, ofta är det ju också andra saker som påverkar. Så var det nog lite i det här fallet. Jag fick boken av mina föräldrar när de varit på snabbvisit nere på kontinenten, de ville uppmuntra mina tyskstudier. Naturligtvis blev jag himla glad och lyckades inte riktigt spara boken till jullovet då jag visste att jag skulle ha tid att läsa den, utan satte igång redan i mitten av november. Bonus när man läser böcker på andra språk är förstås att man lär sig så många ord, så även i detta fall. Men jag förstod bra mycket mer än jag hade väntat mig!

7Jorden är tuff och naken, Jon Ewo
Denna bok liksom 'Odjurens stad' får representera an hel trilogi. I detta fall är representanten den avslutande delen, syntesen (de två första benämns alltså som tes och antites), och egentligen tycker jag nog inte bättre om någon av böckerna. Favoritpersonen är dock Frank, i mitt huvud 'spelad' av Brendan Benson. Frågan är om det är Frank som är så sympatisk att han får se ut som BB eller att han blev Den Ultimate Mannen först efter utseendevalet?

8 Busfahrt mit Kuhn, Tamara Bach
Återigen en present som uppmuntran för mina studier. Denna bok fick jag när jag slutade nian, jag och tre andra ur tyskagruppen (vilken i och för sig som mest bestod av typ tolv pers) fick ta emot 'stipendium'. Och man blir ju alltid glad över att få böcker!
Jag älskar att läsa om folk som reser, och att målet här var en festival gör inte saken värre direkt. Jag minns dock att jag hade en invändning mot att personerna i boken åker bil, jag hade föredragit tåg... (Denna bok läste jag nämligen då min klimatångest var som störst, och hela det tänket lade sig som en filt över upplevelsen.) Nu blir det till att läsa om boken om ett tag för att se om jag förstår mer, för vad jag minns var det rätt luddigt sist.

9 Min typ brorsa, Johanna Lindbäck
Det var en sådan lättnad att läsa denna bok: Äntligen en bok skriven för ungdomar på ett ungdomligt men ändå  trovärdigt språk! I dessa dagar kan sådant få upp en bok rätt långt på årsbästalistan, vuxna författare har en förmåga att konstla till sitt språk något otroligt när de ska hänga med i 'kidsens tugg'. Awful. Storyn i sig är också trovärdig med härliga personer, även om slutet var en ordentlig besvikelse.

10 Tordyveln flyger i skymningen, Maria Gripe
I somras hade jag som mål att läsa sextio böcker. Det målet uppnådde jag inte, men jag fick i alla fall en hel del böcker lästa, och jag tog emot tips bland annat av Nevnarien. Dessutom kändes det här lite som en sådan bok man bör läsa innan man blir alltför gammal.
Gripe skriver lite som Jostein Gaarder gör i framförallt 'Spelkortsmysteriet' och 'Sofies värld', och det är just det draget jag gillar. Det lite spöklika, övernaturliga som inte går att förklara. Som schacktanten exempelvis...


Nu kanske man ska dra till med en musiksummering också, även om det är svårare eftersom jag inte på samma sätt för dagbok över vad jag lyssnar på... Vi får se.


*fan, det känns som att det är min mamma som skriver detta...

The angel maker

Töser och gossar,
ska ni läsa en enda bok denna helg (eller detta lov om ni som jag är bortskämda med sådana saker), så ska det vara Ängeln, The angel maker i original, av Bali Rai. Jag läste den i somras (då i manusform, VIP-versionen för oss som har recensentfäder) och jag tordes knappt gå upp ur sängen på hela natten efteråt. (Det är i och för sig sällan jag gör det efter att ha läst en bok av den här karaktären. Men ändå.)

Den handlar hursom om Jit, vars flickvän Sophie för åtta månader sedan försvunnit från en festival. Nu påbörjar Jit ett eget sökande efter Sophie, vilket slutar hos den person han minst av allt hade trott skulle begå ett sådant brott. Med sig i sökandet får han Sophies bästis Jenna, och tillsammans åker de mellan London och Glasgow i sin jakt på misstänkta; främst medlemmarna i en mysko sekt.
Mellan Jits kapitel får man även läsa om "The angel maker's" skruvade behandling av dem han kidnappat, något som ger extra... krydda åt berättelsen. Vidrigt är ordet.

Som sagt, vill ni bli så rädda att ni pissar ner er (nästan), så är detta boken att läsa! (En liten extradetalj är att Rais sätt att skriva starkt påminner om Magnus Nordins. Sistnämnde skriver också i lite samma genre som Ängeln är i. Han är superbra, läs honom också!)


Jag och Bermuda kanske inte inleds på samma.

Åh. Det här är det bästa med låneböcker. Folk som har gömt budskap, eller förresten vad som helst, i böckerna. Denna mening skapades av understrukna ord i Jostein Gaarders "Spelkortsmysteriet" (f.ö. bok nummer 49). Det måste ju betyda något?!
En annan gång hittade jag två boardingkort som en kompis till mig hade lagt som bokmärke när hon läste boken på väg till Tunisien. Ja, jag är något besatt... men det är så sjukt coolt med alla historier böckerna har med sig! Halva nöjet är ju att leta efter ledtrådar om var boken har varit innan.



/ Panchis_92

Mnjä

Nu tar jag och slopar den här bokgrejen. Eventuellt blir ni uppdaterade på mitt oerhört spännande bokläsarliv om det är något alldeles fantastiskt jag har läst, annars får ni hålla tillgodo med lite vanlig, hederlig bloggtorka. Ja fan.

(Kommer ni tillbaka nu då, alla läsarna jag har lyckats tappa i veckan?)

14. Harry Potter and the Goblet of Fire av J.K. Rowling

Jag skippar alla inledningar och säger helt enkelt att jag i och med denna bok inleder en relation till Sirius Black som kommer få ett abrupt slut i ochmed läsandet av nästa. Jag kommer gråta tills ögonen blöder. KILL LORD VOLDEMORT!

(Det är bara en bok, det är bara en bok, det är bara en bok, det är bara en bok, det är bara en bok...)

13. Pojke flicka av Terence Blacker

Översättningen av titeln känns lite konstig, men å andra sidan, vad ska man kalla en bok som i engelskt original heter Boy2girl?
Den handlar hur som helst om Matthew som bor i en förort till London med sin mamma och pappa och lever ett typiskt Svenssonliv (eller vad den engelska motsvarigheten till det nu heter). Han är med i ett "gäng" (åh gud så töntigt det låter) bestående av honom och två andra killar som ligger i krig med skolans tjejgäng. Tjejerna har utmålat killarna som töntar och killarna, tja, de finner sig väl i det, liksom.
Men så kommer Matthews amerikanske kusin Sam och ska bo hos Matthews familj sedan hans mamma omkommit i en bilolycka. Sam är definitionen på problem, och när han ser till att Uthusgänget (som sagt...) blir portat från sitt favoritställe ser Matthew sin chans att ge igen. Sam vill inte vara ensam, men ska han få hänga med Uthusarna ska han se till att förtjäna det! Sagt och gjort: Den första skolveckan låtsas Sam vara tjej. Det börjar som en oskyldig lek, ett sätt att slå två flugor i en smäll då Matthew förutom att förödmjuka Sam även vill ha lite hemliga uppgifter från tjejlägret, men det utvecklas snart till en härva av lögner som är svåra att trassla sig ur. Och det hela blir allvar när Sams biologiska pappa kommer ut ur fängelset och vill ha tillbaka sin son.

Till skillnad från föregående bok tog den här bara ungefär två timmar att läsa, jag drog igenom hela i ett sträck. Den var precis så där halvhemsk, eller vad man ska säga - det blir aldrig "farligt" med Sams dubbelspel, utan det håller sig hela tiden på ytan, ingen är särskilt nära att komma på honom. En längre utveckling av detta hade förstås varit rolig att läsa, men å andra sidan har det gjorts så många gånger redan, i andra böcker på samma tema.
Ett underämne som vävs in, och har ganska stor del, i berättelsen är hur olika tjejer och killar behandlas. Det märks t.ex. när Sam kommer tillbaka till hamburgerstället där han lyckats få Uthusarna portade, och nu som tjej genom lite gråt och skådespeleri till och med får ägaren att bjuda killarna på deras mat. Visst, det ligger på gränsen till åh-tjejer-kommer-undan-med-allt, men det är i så fall snarare en väckarklocka än ett "ditsättande". Det är också jäkligt befriande att Sam är en kille som klär ut sig till tjej och inte tvärtom. Tuffa tjejer som "blir" killar har man ju läst om, men det motsatta är väl inte lika vanligt. Just därför är det skönt att någon tar upp det, liksom.


12. Fever Pitch (eng) av Nick Hornby

Fyra hela dagar tog det att läsa ut den här boken! Och vad ska man säga om den? 239 sidor fotbollshistoria. Hornby berättar om sitt liv (tror jag i varje fall, "jag"-gestalten spelades på film av Colin Firth, så jag ska väl inte vara för säker på min sak) som Arsenalsupporter från frälsningen fram tills då boken skrevs, 1991. Och detta gör han på ett rätt bra sätt, tror jag. Jag hade lite svårt att hänga med då och då p.g.a. bland annat språket och märkte otaliga gånger att jag tänkte på helt andra grejer än handlingen, men mot slutet blev det bättre med den saken. Kanske för att det var just slutet, vad vet jag.
Just språkproblemet var förstås inte en enbart dålig aspekt, tvärtom! Anledningen till att jag vill läsa en massa böcker på engelska är ju för att jag ska lära mig, och det har jag verkligen gjort med denna bok. Mitt lilla pretto-skrivhäfte är fullt av ord och uttryck som throw-in (inkast), header (nick) och drawn (oavgjord), fantastiskt användbart i dessa EM-tider. Kanske.
 
Ja. Det finns inte så mycket mer att säga eftersom det inte finns någon direkt handling att diskutera. Men knappt tvåhundrafemtio sidor fotboll (om fel lag dessutom!) är inte min tekopp, trots det ska jag inte kasta oförtjänt bajs på Fever Pitch! Det ÄR en jättesöt (ja, just söt) bok, inte alls dålig, jag är bara inte rätt person att läsa den.


11. Harry Potter and the Prisoner of Azkaban

Harry ska nu åka till Hogwarts för tredje gången i livet. Men redan innan han kommer dit, svävar han i livsfara då en av trollkarlsvärldens mest ökända mördare är på fri fot. Ingen förstår hur han, Sirius Black, har kunnat rymma från Azkaban (trollkarlsfängelse som skyddas av glädjesugande dementorer), ingen annan har någonsin gjort det. Och när Black nu har lyckats med sin flykt - vem vet då vad han är kapabel att göra?
Nåväl. Harry är trygg på Hogwarts och kan leva sitt liv ganska normalt. Men vad tiden lider får man veta att Black är ute efter någon som finns på Hogwarts - och Harry är ju den första alla tänker på då. Men skenet bedrar, och till slut har många hemligheter röjts vilket får oanade konsekvenser.

Usch, det känns patetiskt att skriva en sammanfattning av storyn i HP-böckerna eftersom det känns som att alla redan har läst dem, jag har läst dem flera gånger om... Men där har ni en i alla fall, Harry Potter for dummies.
Av den anledningen är det också rätt svårt att liksom se kritiskt på boken och de ett omdöme. Man blir lite blind när man har läst sju böcker i en serie, vissa flera gånger, det blir liksom svårt att se bristerna eftersom man är så uppslukad av allt bra. Ungefär så.
Men jag kan säga att det är o-t-r-o-l-i-g-t skönt att läsa en engelsk bok på sitt originalspråk! Man slipper översättningsmissarna, man slipper de krystade svengelska orden, man slipper gå och undra vad som egentligen menas med ett uttryck. Dessutom är det en bra möjlighet att snappa upp engelska ord, särskilt för mig som redan har tröttnat på att inte göra något hela sommarlovsdagarna. Kunskap är makt!


10. En god människa av Nick Hornby

Hornby. Alltid lika karaktäristisk. Denna hans fjärde bok handlar om Katie som befinner sig någonstans i fyrtioårsåldern, är läkare och bor i ett radhus i London tillsammans med maken David och deras barn, Tom och Molly. David försörjer sig genom att skriva krönikor  under signaturen "Argast i Holloway", i vilka han klagar på allt och alla som inte faller honom i smaken. Detta stör sig kanske Katie lite på eftersom hon i stort sett är ensam familjeförsörjare då David inte direkt tjänar... storkovan. Dessutom är makarnas äktenskap inte det bästa, det går liksom på tomgång. Katie känner att botten snart är nådd; om det inte sker en förändring inom en snar framtid så skiljer hon sig och drar iväg med sin älskare.
Och ödet (eller vad det nu är som bestämmer sådant) är inte nödbett! När David söker upp en flum-helbrägdagörare som botar hans ryggont, blir han som omvänd. Det börjar med att han blir mycket gladare och trevligare, och eskalerar snart till att engagera hela gatan i att ta hand om hemlösa barn, ge bort Toms och Mollys saker m.m.

Detta är, på det där lite kliande Svenssonsättet, en rätt obekväm bok. När jag läser om Davids ovilja att äta stek till middag utan att dela med sig till de fattiga får jag dåligt samvete och en antydan till smärre ångest. För vi lever i överflöd, och det är sällan vi märker det. Annat än när vi läser böcker av en av Englands populäraste författare, alltså.
Men det är utan tvivel ett intressant ämne som boken behandlar, och dessutom på det där Hornbyska sättet, med en blandning av allvar och humor. På någon bakvänd vänster sitter jag och hoppas att David ska bli sitt gamla, sura jag till slut, de här världsförbättrarfasonerna går en på nerverna efter ett tag. (Säger en del om min innersta och sanna personlighet, huh?)

Boken slutar ändå lyckligt. Lyckligt med meningen att huvudpersonen kommer fram till att hon kan leva det liv hon lever och stå ut med det. Jag älskar när det är så, inget "och så levde de lyckliga i alla sina dagar" utan riktig vardag, liksom. "Okej, jag bor inte i ett slott med världens bästa man och livstids försörjning utan att behöva jobba. Men jag har det bra ändå." Det är sånt som ger mig hopp om framtiden.

9. Ja må han le... Va? av Per Nilsson

Well. Denna bok handlar om Roberto, eller Robban som han väljer att kalla sig. Han bor med en mamma som han inte verkar trivas med, hennes tillfälliga pojkvän och syskonen Helena och Robin. Antagligen känner Robban att han inte passar in, för han gör upp en plan: Han ska rymma, försvinna, för att se hur myckt han är värd.
Sagt och gjort - natten innan Robertos trettonårsdag smyger han ut ur lägenheten och ner till stranden för att sätta sin plan i verket. Men han får förhinder. Tillsammans med en tjej i 20-årsåldern vid namn Veronica måste han hjälpa en gammal tant, Clara, till lasarettet eftersom hon har ramlat och skadat benet. Det blir som vanligt i Per Nilssons böcker en promenad med många stopp och inte minst sammanträffanden.

Jag brukar alltid tycka att Nilssons böcker är tråkiga i början, men någonstans efter halva boken börjar jag gilla den. "Ja må han le... Va?" är inget undantag, även den blir bra till sist.
Men jag kan inte låta bli att sakna Jonatan, Hanna och de andra som är med i "alla" hans andra böcker. När man väl fattar att man har läst om samma karaktärer i femtioelva böcker (ja, den insikten kom ganska sent för min del), blir man lite beroende. Det är också just det som, tycker jag, gör Per Nilssons böcker så speciella. Man ser hela tiden olika sidor av händelser och flera personers perspektiv. Typ.
Detta är ändå en helt klart läsvärd bok... eller i alla fall ett helt okej tidsfördriv. Knappt 200 sidor, går snabbt att läsa och är hur som inte en negativ upplevelse!

8. Harry Potter och hemligheternas kammare av J.K. Rowling

Här kommer den då, min I-wouldn't-call-it-recension av Harry Potter och hemligheternas kammare. Jag förmodar att det finns typ tre personer i världen som inte redan vet vad den handlar om, och ifall någon av dessa tre sitter här och läser min blogg och i det närmaste sliter sitt hår av längtan att få veta det genvägen (i stället för att själv läsa boken) kan de läsa det typ här.


Att läsa Harry Potter ger ingen fantastisk läsupplevelse nu för tiden. Jag var helt besatt av de konstiga saker som tillverkades med Harry Potter-loggan för några år sedan och hade alla filmer, alla böcker, alla dataspel, en Legobyggsats inspirerad av första boken/filmen... Det där har förstört böckerna lite, jag ser antingen film-, Lego-, dataspels- eller faktiskt pusselfigurer framför mig när jag läser, i stället för att göra egna bilder i huvudet. Det förtar charmen något. Och jag märker att jag inte kan koncentrera mig lika bra på berättelsen när jag hela tiden ser vad som ska hända och tänker att "oj, snart kommer DEN DÄR biten" (som inte ens dyker upp eftersom den är specialgjord för filmen).


Det är också bl.a. därför som jag går vidare i mitt underprojekt, att läsa om alla HP-böckerna, på engelska. När jag nu ändå kan storyn mer eller mindre som ett rinnande vatten så ger det mig i alla fall något om jag läser på engelska. Dessutom märker jag av flera lite irriterande översättningsmissar ("Jag skulle gilla en" -"Du skulle GILLA en?!" var förmodligen "I would like one" i original, vilket i alla fall jag skulle översatt med "Jag skulle vilja ha en"). På originalspråket blir det mer direkt, och så är det med det.


RSS 2.0