Jag kan inte låta bli att hajpa.

Jag kommer så aldrig komma upp till hennes nivå. Men nu kan jag i alla fall dölja min (visserligen uppenbara) avundsjuka bakom något slags gemensam kamp mot musiknedladdningen (finns det någon synonym för detta begrepp som inte låter som att man är femtio år och pratar om ungdomens förfall?). Låtom oss köpa skivor och bojkotta DC++!

Kort sagt, läs Fridahs krönika. http://www.dt.se/noje/article295607.ece 
Hon har garanterat inte fyra parenteser i samma mening.


Salute your solution

Det funkade inte att blogga igår, så ni får detta idag i stället. Det kan vara den bästa nyhet ni fått serverad hittills i år. Om inte så är det i alla fall Raconteurs. Och Raconteurs är alltid Raconteurs.

http://www.youtube.com/v/azCCndwWXy4&color1=0x234900&color2=0x4e9e00&hl=en

Även när man är oteknisk och inte får upp rutan i bloggen. Igen.

Oh what a wonderful morning

Solen skiner, men jag har dragit för mina blåvitrandiga gardiner för att slippa se all snö som hindrar mig från att gå ut och springa - något som jag plötsligt fått en så sjuk längtan efter. Jag? Springa? Nooo way.
Hursom. Jag ligger kvar i sängen, njuter av att jag har påsklov och av att täcket har precis rätt temperatur och ser i speglarna (jag har två vid min säng, god knows why) att jag borde tvätta håret. Bara inte nu, tänker jag då. Jag lyssnar på "Jealous guy" med John L och mitt liv är precis så perfekt som jag vill att det ska vara, alltid. Inget hårtvättande förrän denna känsla har försvunnit och mina ord kommer ut i fel ordning. Då är det tid för schampoo.

I forgot...

"Skönt med en ledighet då man inte behöver göra något skolarbete alls", tänker jag som den naiva idiot jag är.
"Ah, men kul att jag har satt er på att skriva en recension och den tid ni skulle fått till att läsa recensionsboken i skolan gick åt till att för er duktiga elever samordna hemkunskapsgrupparbetet!" säger min svensklärare.

Fuckin klockan klämtar för dig din jävel, kul. Det påminner mig om påsklovet för ett år sedan då jag också tog ledigt i stället för att plugga till ett musikprov. Ja, jag fick vg* på det.

* vilket, ska tilläggas, inte är något dåligt betyg alls vad jag i detta inlägg än må antyda.

Utklädning

Jag ser mönster. Nu för tiden verkar det vara många som "leker fjortisar". Och jag börjar fundera: Har man inte ett väldigt tråkigt liv om man leker fjortis? Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att klä ut mig och så, ser liksom ingen poäng i det, och att klä ut sig till fjortis måste ju vara ännu värre. Om man dessutom är äldre än tolv.
Eller också är det bara ett sätt att få leva ut sitt inre jag, mwahah.

Påska-afton

Vi lyssnar på John Lennon, jag och katten, och hon håller takten med svansen fastän hon nästansover. Och jag klappar henne på magen och hennes päls där är lenare än all annan, och längre. Och solen lyser på henne och jag tänker att jag ska bli som hon när jag blir stor.

Idag kan bli en bra dag om mamma bara tar tag i äggletandet. Sedan ska hon gömma dem och vi ska leta igen. Hade vi vetat förra året att det skulle bli så, så hade vi ju lika gärna kunnat stoppa godis i dem när vi stoppade undan dem. Gammalt godis är också godis.

Joråsåatt...

Bara för det så märkte jag just att varenda en av de tre (3) kommentarer jag skrivit hos Hanna har undertecknats "Hilm". Omedvetet. Hur lyckas jag?

En mycket lång fredag*

Jag tycker mig ändå kunna se det positiva i de flesta situationer. Jag blir glad om vi har en extra lektion, "då lär man sig ju så mycket mer!", och jag vänder negativa händelser till positiva genom att tänka att "jaja, det blir en bra story att dra på ålderns höst!". Lillgammalt eller bara väldigt pretto, jag vet inte.
Men nu. Blötsnö på långfredagen. Ett påskris som riskerar att vältas ner så fort någon går det allra lugnaste genom vardagsrummet. Fyrtiofem minuters bilresa imorgon för att komma till faderssläkten och umgås - och ÄTA - allihopa. Hjälp.
Till råga på allt är mitt favvopåskägg försvunnet. Det är ett som min keramikermoster gjorde förra påsken då vi firade uppe i Norrland med moderssläkten, alla närvarande fick varsitt och alla hade olika design. Någonstans i röran efter hemkomsten därifrån försvann väl dessa ägg, och nu är de icke att återfinna. Kan det bli en glad påsk ändå, tro?

* Ni vet att jag inte är bra på det här med rubriker, så när man nu har chansen är det ju lika bra att ta den. Århundradets mest utslitna uttryck till er tjänst.

Think positive MY ASS

Två meningar.
Religionsprov imorgon. Jag är fortfarande på blanda-ihop-imam-och-rabbin-nivån.

Detta inlägg borde tillhöra kategorin "hjälp mig, jag är femton år och har inget liv eftersom jag bloggar om mello".

Någon vet hur de ska få mig på fall. Martin Rolinski kramar Nour passionerat [här hade det legat en länk till Aftonbladet om de bara haft vett nog att bevaka rätt grejer]. Noga utstuderad teknik för att de ska få mina röster.
Eller vänta. Jag skrev väl ändå att jag av principskäl aldrig röstar i Melodifestivalen? ÅHH, nu får jag gå och må skit i flera dagar och inte få något bra alls ur det!


Barn

När man har lättare att se vilket av Martina Haags äldre barn som lilla Diana liknar mest än samma sak bland barnen man brukar passa, så kan man nog konstatera att man är lite väl insnöad på det här med bloggar.

"Better, better, AHHH!"

Okej, det är fult att blogga om samma sak som någon annan, dessutom på samma dag som originalet. Och särskilt när man inte ens har hittat grejen själv eller har någon åsikt om den.
Men Navid får förlåta mig. (Det är ju inte som att det lär bli någon folkstorm om det ändå, ni är ju bara typ fyra personer som följer mitt liv via tangentbordet.)
Kolla skriket innan outrot. Det är inte ofta jag tycker att saker är så där absurt roliga, men nu så jävlar.

http://www.youtube.com/watch?v=fqXYwNDrU8k (för naturligtvis vet jag inte hur man får in en sån där puttefnuttruta så ni kan kolla direkt - någon som kan upplysa mig?)

Hang on

- vart har Kenza tagit vägen på mest aktiva-listan? Hon har legat etta konstant sedan jag skaffade den här bloggen. Och Engla först på åttonde plats..?!


Inte jättenajs...

är det när man kommer hem från skolan och efter att ha läst tidningen, släpat upp skolväskorna till sitt rum och väl där slagit på datorn märker att klockan är tio i fem. Tio minuter tills klockan är freaking fem och vad har jag lyckats åstadkomma under dagen liksom? Jag har gått i skolan, that's what!
Jag har ett engelskprov i morgon och ett kemiprov på torsdag, det är tur att jag var så förutseende att jag pluggade på all engelska och lite NO under helgen. Av erfarenhet vet jag ju att man inte hinner plugga till prov och göra läxor under veckorna.
Vilket kanske är lite ironiskt.

Baksidan med att bevisa hur antispammig man är

Sign up for Marit Bergman's mailinglist! Gärna, säger jag och naiv som jag är tänker jag att det väl ska bättre den här gången än sist då jag inte fick upp verifieringskoden.
Och visst. Jag får visserligen upp en kod. Problemet är att hur jag än klickar på bilden för att få olika versioner av samma kod, så kan jag inte komma fram till om det sista tecknet är ett B eller en  digital 8. Chansar hursom på det förstnämnda. Det ska bli spännande att se om det som räknas är att man gör sitt bästa och försöker eller om man måste ha rätt kod för att bli stämplas som icke spammare.

1-0 till Hilma

Pappa: - Jag tycker att alla skriver upp vad de har för aktiviteter, så att man kan planera. Så. Vilken kalender använder vi oss av?
Jag: Den gregorianska...

Homofobi

Var jag ensam om att se på Rapport igårkväll? SÄG att jag var ensam om att se på Rapport igårkväll! Det var... hemskt.
Med anledning av det förestående spanska valet gjorde de ett reportage om två homosexuella par, som alltså hade gift sig. De var rädda för att högern ska vinna valet eftersom deras äktenskap då på lång sikt kan komma att ogiltigförklaras, om man drar det hela kortfattat.
DOCK hade de inte bara snackat med dessa par, utan de hade även intervjuat en präst i katolska kyrkan. Han sade "Nu för tiden finns det behandlingar så att dessa personer kan bli av med sin homosexualitet.", typ. Han kan även ha blandat in något om hur onormalt och syndigt det är att bli kär i personer av samma kön som en själv. Jag satt hur som helst i min blommiga fåtölj och hyperventilerade samtidigt som jag halvskrek "det där är ju helt sjukt!", förhoppningsvis i likhet med resten av Sveriges 30+-befolkning.
Ja, jag hade bara tänkt upplysa er om det: Världen är sjuk. Misströsta dock ej! Det går ju alltid att förändra världen lite, lite grand. Som Emil Jensen säger (ungefär, jag har inte lyssnat på'n på ett tag): "För att slå ihjäl homofobin krävs det att vi pussar alla homofober på kinden, för det är lika hotande för dem som det skulle vara för George W Bush om någon förklarade fred mot honom."
Gruppresa till katolska kyrkan i Madrid, någon?

We get on

Jag har lyssnat på en massa musik ikväll, denna låt har väl tagit upp ungefär 75% av den tiden. Lyssna på'n flickor (och eventuella pojkar som läser utan min vetskap)! Lyssna på bitterheten och besvikelsen och hennes på något sätt vackert krossade hjärta.  

http://www.youtube.com/v/K7q4qj_M07w

Bettskena?

Är det bara jag som har märkt att allt fler stavar den här mannens efternamn med två T men utan apostrof? Bettner alltså.
Jag får bara associationer till "bettskena". Kul att heta det i efternamn, liksom.

Tandläkarsnack

Jag vet att jag är långt ifrån ensam om min undran, men: Vad tänker tandläkare när de förväntar sig att man ska kunna prata medan man sitter i behandlingsstolen? Jag var hos tandis i morse då följande utspelade sig.

- Jaha, men du har inte haft några problem med den [tandställningen]?
- Gwäähh. Mmhha.
- Mmm... Men då tycker jag att vi tar ut den här, den behövs inte längre! Vad säger du om det?
- Ggahhh!
---
- Så, då håller du de här [ställningarna som öppnar munnen så att man kan fota] så här och så här... och så håller du där. Håller du i ordentligt nu?
- Mwäähhhh.
- Bra.

Det mest idiotiska måste väl ändå vara alla frågor de ställer. Förväntar de sig ordentliga svar? Men det är klart, går man omkring och pratar med folk som har alla möjliga instrument i munnen hela dagarna så blir det väl lite... ensamt. Till slut inbillar man sig väl att patienterna säger smarta grejer, eller också lär man sig helt enkelt tolka de olika lätena som folk yttrar när de har dentalspottssugar, metallborrar och diverse skrapor i munnen.

Alkoholfestivalen

All heder åt Björn Gustafsson. Men sanningen att säga - sjönk han inte lite i kvällens deltävling? Jag kan på ett sätt tycka att det är något slags tecken på framsteg att folk vågar visa sig "alkoholpåverkade" i tv, men egentligen känns det mest bara olustigt.
Alla älskar Romelandas Guldlock sedan tre veckor tillbaka, det känns nästan som att han är köpt när han nu raglar omkring i Sveriges skyltfönster numero uno, Melodifestivalen. Och värst av allt tycker jag nästan är att han upprepar klyschan "men det gör ju inget med bara EN glögg...". Tvetydighet halloj. Det är där det börjar, sedan fortsätter det bara utför.

Precis innan sändning kastade jag ett öga i dagens Aftonbladet, där det stod att Björn Gustafsson nobbar både alkohol och nikotin. BRA DÄR, tänkte jag och började leka med tanken på medias genomslag, Mr Gustafsson som ansiktet utåt för antisupkampanjer och att en helt ny värld föds. Det kan jag väl kolla i stjärnorna efter nu när han har visat sig precis lika modig och outstanding som resten av Svenssonlandets befolkning. När han nu är en sådan förebild för stora delar av Sveriges ungdomar, skulle Björn inte kunna slå ett slag för nykterism och att han verkligen inte dricker, i stället för att gå med strömmen och spela full inför tre miljoner tevetittare?


Melodifestivalen

Ja, det är mycket patetiskt att skriva blogg om varenda deltävling i Melodifestivalen. Men det är ju så sjukt spännande! Nej, inte vem som kommer vinna kvällens "dödens grupp". Inte vems kläder Kristian Luuk tar på sig. Inte heller hur Berghagen fortskrider med sina planer.
Nej nej.
Den stora frågan är: Vad hittar Björn Gustafsson på ikväll? Å ena sidan kan det bli huuuuur bra som helst, å andra sidan kan det bli ett fett jävla antiklimax om stackarn inte lever upp till allas förväntningar. 
Fast okej. Vad är oddsen för att något som Mr G gör inte blir bra?

(Fotnot: Jag känner mig verkligen ända in i ryggmärgen Svenssonaktig och random, hela Sverige gillar ju plötsligt B to da jörn. Men det gör inget... hoppas jag.)

RSS 2.0