Slipping through my fingers
- läst ut sista Harry Potter-boken, igen. De goda segrade den här gången också, Moony dog den här gången också och Padfoot gick inte att återuppväcka den här gången heller.
- borstat tänderna först vid halv tre-tiden på eftermiddagen (detta efter en ganska sen frukost och hela den biten).
- påbörjat en ny bok som inte alls är lika fängslande som den förra, men ändå.
- tuperat mitt hår och lekt med det hallowwensmink jag köpte i måndags så att nästan all vit färg är slut nu.
- tagit hundra (eller typ trettio) bilder på mig i åttiotalsinspirerade poser med ovanstående utstyrsel. Kanske en eller två av dem blev bra.
Vem var det som bestämde att höstlovet bara ska vara en vecka?
The angel maker
Töser och gossar,
ska ni läsa en enda bok denna helg (eller detta lov om ni som jag är bortskämda med sådana saker), så ska det vara Ängeln, The angel maker i original, av Bali Rai. Jag läste den i somras (då i manusform, VIP-versionen för oss som har recensentfäder) och jag tordes knappt gå upp ur sängen på hela natten efteråt. (Det är i och för sig sällan jag gör det efter att ha läst en bok av den här karaktären. Men ändå.)
Den handlar hursom om Jit, vars flickvän Sophie för åtta månader sedan försvunnit från en festival. Nu påbörjar Jit ett eget sökande efter Sophie, vilket slutar hos den person han minst av allt hade trott skulle begå ett sådant brott. Med sig i sökandet får han Sophies bästis Jenna, och tillsammans åker de mellan London och Glasgow i sin jakt på misstänkta; främst medlemmarna i en mysko sekt.
Mellan Jits kapitel får man även läsa om "The angel maker's" skruvade behandling av dem han kidnappat, något som ger extra... krydda åt berättelsen. Vidrigt är ordet.
Som sagt, vill ni bli så rädda att ni pissar ner er (nästan), så är detta boken att läsa! (En liten extradetalj är att Rais sätt att skriva starkt påminner om Magnus Nordins. Sistnämnde skriver också i lite samma genre som Ängeln är i. Han är superbra, läs honom också!)
Colin Firth in my big fat bleeding heart
Å andra sidan har jag påbörjat en sönderlyssning av Mamma Mia-soundtracket IRL, så att säga. (Ja, det känns väldigt fjolligt, glöm alla gånger jag någonsin givit sken av att vara lite underground.) Och hela skivan är väldigt... hinreissend, medryckande, men en sak är jag särskilt förälskad i: Colin Firth i Our last summer. "Walks along the Säjn, laughing in the rain"... Ibland är man glad att man har ett mer neutralt franskt uttal som svensk. (Ja, det sista var en fullkomligt objektiv tolkning av vår accent...)
Dessutom leder denna Colin-kärlek till att jag börjar längta efter december! Det är nämligen den enda månad då jag upphäver mitt Love actually-förbud. Hatar man Grinchen får man hitta andra alternativ, liksom.
What do you want from me?
Därför vänder jag mig till er. Vad vill ni läsa på denna anspråkslösa sida i sajberspejs kallad blogg? Alla förslag (kanske till och med Leilas) mottages och genomförs på något sätt. Jag har ändå höstlov om en vecka, då lär jag ha en del tid att blogga, liksom.
No life 2.0
Jag har god lust att bara karva ut mina djävla halsmandlar med en rostig häcksax. Exakt hur ont jag har i halsen just nu?
Well.
Om ni tänker er... tja, halsfluss vore det enklaste, men det är ändå inte riktigt det, det har inte brutit ut än. Det är mer som att det är smådjävlar som klättrar uppför svalget och halkar nedåt med klorna utspärrade när jag sväljer. Under samhällslektionen idag ritade jag det som sågar och taggtråd som skar in i halsen inifrån (då var det i och för sig i uppförsbacke, höjdpunkten var nu i eftermiddags; en stark sjua). En inte helt felaktig beskrivning ändå.
Nu under kvällen har det sjunkit från den sjuan till... en 6,5:a, men snarare sex än sju.
Jag planerar att hinka min favoritdryck blåbärssoppa hela kvällen för att lindra, så nästa person som säger att det inte hjälper får en virtuell käftsmäll.
I love Jack White like a little brother
Mindre trevligt är youtube och blogg.se. De där små videorutorna, det är fan inte första gången jag inte förstår mig på dem.
Nu ber jag: Hur gör jag för att få en sån klickbar liten videoruta i blogginlägget? (Inte för att jag för min del föredrar det, utan för att det ser så proffsigt ut. Proffsighet för vinst!)
Due to my lack of technical intelligence, you'll just have the u r l:s and be frigging happy about that. Enjoy; this is m u s i c at its best.
http://www.youtube.com/watch?v=3ATQFFwU0_k
http://www.youtube.com/watch?v=aJoEjjbdPxY
Hmhm.
Aj fan. Man kan inte ta bort testinlägg, alltså?
Blott de tama fåglarna har en längtan, de vilda flyger
Men man kan ändå ana att vinden har ett rätt ordentligt grepp om träden på andra sidan vägen. Och det är faktiskt lite svårt att avgöra om fåglarna som flyger ovanför nämnda träd gör det av egen vilja eller bara blåser med vinden.
Bortblåsta fåglar, va. Bara tanken gör kvällen lättare att genomlida.
