Tjejsnack v.44
Årstiderna
Vilken årstid är den bästa, varför?
Hösten. Och vintern kanske, förutom julkommersen... Det är sådan press under våren och sommaren, då MÅSTE man vara glad och hoppa omkring i glädjespasmer dagarna i ända. Nu under de mörkare årstiderna går jag mot strömmen och är glad i stället, hahaha.
Alla årstider har sin charm! Känner du så också, vilken charm har de olika årstiderna?
Jovars, det är ingen särskild årstid som jag bara inte klarar av, liksom. Våren är ju faktiskt ganska trevlig, för när allt är så där slaskgrått efter vintern är det faktiskt rätt härligt när det kommer en massa gröna blad och små blommor överallt. Sommaren är rätt seg, men värmen är härlig. Det är sommarlovet som drar ner det hela...
Hösten är som sagt bäst, jag älskar gråfärgerna (och alla lövfärger)! Och vintern är härlig bara det blir snö, sedan ÄR det ju väldigt mysigt med jul också.
Skulle du kunna leva utan nån årstid, vilken, varför?
Nä, jag tycker att de utgör en väldigt bra balans, när man är trött på det ena så kommer det andra! (:
Under vilken årstid fyller du år?
Att säga sommar vore kanske fel eftersom skolan precis har börjat då jag fyller år, men höst känns inte heller helt rätt... Sensommaren kanske, haha.
Hur brukar du bli firad, hur har du kalaset?
Kalas dumpade jag i sexan nån gång, nu är det bara födelsedagsfirande som gäller, med familjen. Och då vaknar jag på morgonen, sedan ligger jag och väntar på att familjen ska tåga in med lite blommor och paketer och sådant. Frukosten består av valfria mackor (varför just mackor? Jag kanske ska be om havregrynsgröt nästa födelsedag bara för att se deras reaktioner) och varm choklad med vispgrädde. Sedan går jag vanligtvis till skolan och blir gratulerad av de närmaste samt alla Hannas vänner, ehe. Efter skolan käkar vi middag som jag har bestämt och sedan tårta.
Men det här var ju härrrrrliga, pretentiösa svar...
Sådärja
Ny header, ny bakgrundsfärg och ny rubrikfärg.
Någon som vet hur man ändrar färg på länkarna längst ner i inläggen (och även de andra)? Nu känns det som det gjorde på Lunarstorm ungefär när millenniet var nytt och man inte kunde ha någon annan länkfärg än tegelrött och bajsblått. Halvroligt, om man uttrycker sig så.
Förresten
(Åh, PRETENTIÖST! Så här kan vi ju inte ha det - i nästa vecka ska jag blogga lite mer ungdomligt, om Veckorevyns val av omslagstjej för nästa nummer eller något liknande. Promise.)
Guldet är tillbaks i Götebooooorg!
Där fick DIF så de teg! Fast egentligen är jag ju ingen fotbollsfantast så där, jag pallar knappt med att se fotbollsmatcher på teve utan att automatiskt blockera mig totalt emot det. Det är lite som det där med religion; Jag skulle nog definieras som agnostiker, i vilket fall som helst inte som kristen, ändå firar jag jul och påsk och det ena med det andra. Precis som julen är en bra ursäkt att vara ledig från skolan så var sammanfattningen av dagens match på tv en tacksam tillflyktsort i skydd från Den Stora Släkten som träffades på grund av min fasters födelsedag.
Tack för det, IFK. Tack och grattis.
Ungdomar är inte människor
Hade det varit tonåringarna som invaderade Facebook så hade det knappast varit någon hype, eller hur? I GP idag skriver de t.o.m. att Lunarstorm (som numera bara befolkas av folk i 8-10- samt 30-70-årsåldern, men ändå) har fler medlemmar än Facebook.
Ja? Är inte det värt att hajpas? Eller är det bara när det är en normbrytande målgrupp som bryter normer det är en händelse helt out of its mind att en community har fler än 50 000 medlemmar? Bilddagboken till exempel har väl, rätta mig om jag har fel, vuxit med en jävla massa medlemmar på ungefär samma tid som Facebook?
Jag förstår inte grejen med att hajpa Facebook så otroligt när det finns andra communities med långt fler medlemmar!
Det luftkonditionerade ljudet av fart
Nu, hemma i vardagsrummet, har min elvaåriga (!) lillasyster höjt ljudet på teven rejält (vi snackar tinnitusvarning) eftersom mamma dammsuger.
Av någon anledning får jag en impuls att bryta den nya regel jag har satt upp; Att inte gå och lägga mig innan nio ikväll. Halvkoma av trötthet ikväll blir nog inte så behagligt om kvällen fortsätter i den här ljudbilden.
TRÅKIG BLOGG!
Dagens Godis: Den feta påsen jag ska köpa på lördag när praon är över och som jag kommer få en massa över av. Såklart!
Dagens klädsel: Underkläder, randiga knästrumpor, smutsiga jeans, (lill)syrrans gamla grön-vit-rosarandiga linne, grön tjocktröja.
Dagens smink: Låt mig klargöra en sak: Man orkar inte sminka sig när man praoar på ett dagis.
Dagens frisyr: Dagisfrissan; Lugg, två tofsar.
Dagens händelse: Jag ska tydligen spela fiol imorgon. Fick jag veta. Det var lite underligt.
Dagens låt: Ehm, vi kan väl säga Bright eyes eller vad den heter, med Art Garfunkel.
Dagens planer: Hallå, vad gör man på torsdagar? VERONICA MARS!
Dagens saknad: Ingen speciell, tror jag.
Dagens dummaste: Jag som har börjat med mantran igen. Nu är det "herreGUD, flicka lilla!" som går på repeat i min skalle.
Dagens sjuka: Ovanstående.
Dagens drog: Nikotin. Hittade ett snusklistermärke på bussfönstret.
Dagens roligaste: "Manon, you're not WALKING on the stairs, you are JUMPING!"
Dagens favorit: Veronica Mars?
Dagens köp: Inget alls, palla konsumera.
Dagens godis: Haha, har jag inte svarat på den redan?
Dagens humör: Huvudvärk. Men okej, överlag rätt bra.
Dagens ord: "don't...!", I'm such a bitch.
Navid Modiri
Detta står i gårdagens GP, och genast dras man ännu längre ner på jorden. Inte nog med att det finns moderater i regeringen och köttätare* överallt; kultursnobbarna hade jag ju glömt! Ack, dessa kulturens väktare som talar om för oss vanliga dödliga vad som är rätt kultur och fel kultur - hur skulle vi klara oss utan dem?
Jag kan förstå att det finns en allmänbildningsaspekt i att känna till Ingmar Bergman och handlingen i några av hans filmer - men att för den sakens skull bedömas vara en dålig programledare för ett filmprogram? Det är en liten knivsudd av alla filmer i världen, t.o.m. Sverige, som är regisserade av Bergman och jag är helt övertygad om att Navid Modiri har sett en herrans massa andra filmer som inte nödvändigtvis skildrar Antonius Blocks schackspel med döden eller syskonen Fanny och Alexanders liv och leverne. (Tycker man sedan att det är coolt att som Andersson uttrycker det "vara obildad" är väl det i och för sig en annan femma, det man inte förstår kan man åtminstone respektera.)
Måste det vara så att den som exempelvis har sett alla Ingmar Bergmans filmer men aldrig skulle ta i dagens populära filmer med tång* är den som man rättar sig efter gällande "bra" och "dålig" kultur? Det gör mig så trött...
*(jag respekterar allas val att äta likdelar, oroa er inte över det)
*inte nödvändigtvis Roy Andersson som ju själv är aktuell med en ny film
Tjejsnack v.43
Är det viktigt att man gör något aktivt för att förbättra för miljön?
Förmodligen, den lär ju inte bli något bättre annars? Jag skulle vilja applicera lite vanligt hederligt mindervärdeskomplex på alla världsmedborgare så att man fick lite ordning på det där. "Näe, jag kan inte ta bilen idag OCKSÅ, Pettersson har ju åkt buss två dagar i rad och man vill ju inte vara sämre..."
När du handlar mat, väljer du då kravmärkta varor framför de som inte är det?
I den mån jag handlar mat försöker jag väl göra det. Fast ärligt talat vet jag inte så mycket om vad det innebär, jag borde skaffa mer information om det så kanske jag blir mer motiverad.
Väljer du att åka kollektivt om det finns möjlighet till det dit du ska?
Oh ja! Jag tycker att det är mysigt. Kanske inte i hällande regn och motvind, men om man bara ska in till stan och köpa en enstaka liten grej känns det ju onödigt att tvinga sina föräldrar att skjutsa en.
Vad väljer du helst, nyproducerat eller second hand?
Nyproducerat får det väl bli, om jag över huvud taget köper något. Mest för att jag inte känner till några bra second hand-affärer här i sta'n.
Kan du ge något tips på vad man kan göra för att förbättra för miljön?
Shoppa mindre, känner jag rent spontant. Man MÅSTE inte köpa nya kläder varje vecka, det spelar ingen roll hur ekologiska kläderna i fråga är. Sedan kan man ju förstås bli vegetarian, jaaa! Det är kul, och så blir man nyttigare och mer miljövänlig på köpet. Och så de klassiska; Byta vanliga glödlampor mot lågenergidito, gå, cykla eller åka kollektivt i stället för att köra bil, samåka om man nu måste åka... Allt sådant. :D
Rapportbarnet, eller jag är för lång för att hoppa i min egen säng
Det är hemskt! Jag är ett barn, barn ser på Lilla Aktuellt och föraktar alla vuxna nyhetsprogram. Jag har inte valt att gilla Rapport!
Hur som helst, kanske är det på grund av detta som jag plötsligt finner mig själv sugande på tummen hela tiden och ivrigt sjungandes med i vinjettmusiken till Trasdockorna (som jag paradoxalt nog har glömt texten till). Kanske är det i protest mot Rapport som jag blir glad som ett barn på julafton när jag får använda mixerstaven (som om inte den var vuxen nog) själv. Kanske har jag fallit fram-och-tillbaka i något slags nygammalt mönster, för plötsligt är jag död av trötthet vid åtta på kvällen. Precis efter Rapport.
Det är onekligen underligt. Finns det ett samband någonstans? Fortsatta studier av mitt liv följer...
JAHA?!
"Veronica Mars, del 18 av 20."
Del 18 av 20? (Jag svär, det var sjukt nära att juicen spraylackerade matbordet.)
Jaha, där rök mitt sista hopp om att rädda upp serien så här lagom till avslutningen av den sista säsongen, för något nytt mysterium är ju inte att tala om med tre avsnitt kvar. Infotexterna för kommande avsnitt lovar inte mycket, de heller. Situationen oroar mig - det har redan hunnits med två mysterier den här säsongen, och Veronicas förhållande med Logan har varit on-off ett bra tag (kom igen, PIZ? Piz och Veronica är inte PARET, inte heller Logan och Parker.)
Men vi har ju några frågor kvar:
- Vem kommer Mac välja - nörden Max eller den bra mycket hetare djurrättsaktivisten?
- Vart tog Hank Landry, professor i kriminologi, vägen efter att han hade råkat putta Mindy O'Dell överbord?
- Hur kommer Dick Casablancas säkra sin framtid? Kommer han bli seriens sista mordoffer?
Och frågan med det allra mest efterlängtade svaret:
- Vad är grejen med två, nästan tre, mysterier som räcker fram till avsnitt 15 istället för ett stort säsongsmysterium? Kom igen Rob Thomas, jag vet att du kan bättre!
(Åh vilken amerikansk high scool-tjej jag är.)
Kollektivtrafik
I och med att jag inte brukar åka buss, så har jag fram till igår inte vetat om att jag blir åksjuk inte bara när jag åker bil utan även när jag åker buss baklänges. Då kan man ju tycka att det kan vara idé att välja en plats som är placerad så att man pekar med näsan i färdriktningen.
Inte jag inte.
Jag sätter mig på bussen med ryggen mot färdriktningen. Och när jag sedan märker att jag är åksjuk dyker Den Konstiga Retoriken upp igen: "Ähmen jag kan ju inte byta plats så att den jag sitter bredvid ser det, då kommer han/hon ju tycka att jag är supersnobbig som inte vill sitta bredvid honom/henne! Så kan vi ju inte ha det."
Så jag sitter kvar på bak och fram-platsen tills dess att min granne går av. Jaha, det var vid Svingeln. Schysst, två hållplatser kvar tills jag ska av. Jag kan lika gärna sitta kvar tills dess.
Som om åksjukan inte vore nog så satte jag mig igår på den 17-buss som ändrar nummer till 16 efter hållplats Nordstan. Jag, som aldrig åker 17 längre än till Centralen, kliver alltså på bussen på hållplats Qvidingsgatan och planerar att kliva av på Hjalmar Brantingsplatsen. Men någonstans i en rondell på Hisingen börjar jag få onda aningar, och utanför Kanalhuset kliver jag av och tar första bästa fordon tillbaka. Jag är i chocktillstånd; Håller jag på att bli galen? Jag VET ju att det var 17 jag klev på... och 16 som jag klev av! Bytte jag buss utanför Nordstan utan att märka det?
Ah, nä, bussen bytte nummer? Det var ju logiskt.
Tjejsnack v. 42
Vem är den människa som du vet att du alltid kan komma till oavsett?
Oj. Jag har nog ingen sådan tror jag. Och det värsta är att jag har en stark känsla av att det är mitt fel.
Vågar du rangordna dina vänner och bekanta i vilka som betyder mest? Kan man göra det eller inte?
Det är klart man kan... väl. Det finns ju de som man tycker att man passar bättre ihop med och som, typ, hjälper en mer än andra. Man säger ju ofta att man har en bästa kompis liksom, det är väl en sorts rangordning?
Å andra sidan vågar ju inte jag rangordna folk, så vem är jag att predika?
Har du blivit sviken av en vän någon gång? Hur/När? Känns det fortfarande?
Som sagt; Det är alltid jag som sviker och gör fel (oj vad neggo-peggo jag låter). Om någon mot förmodan har svikit mig så har jag ju glömt det nu.
Känner du att du har en bra relation till människor omkring dig?
Se inlägget nedan i så fall så kan vi snacka sedan.
Vad tror du andra tycker är din bästa/sämsta egenskap?
Bästa: Att jag är... rolig.
Sämsta: Att jag är hysterisk, rastlös och destruktiv OCH DESSUTOM inte har någon självinsikt.
Skulle ha gjort förra veckans också, men tema "bröst" kändes lite väl... Jag är femton, jag lär ju inte få bröstcancer än på tio år åtminstone.
Yeah I need you so
Eller att hon byter samtalsämne när Hanna utbrister "men ÅÅÅÅHHH, skilj er så att jag kan få flytta!", det tyder kanske på att Hanna vet något som inte jag vet och nu har hon försagt sig, de kanske ska skiljas?
MEN GÖR DET, ryck upp mig med rötterna (för de har ändå aldrig funnits), och kanske var allt bra för tio år sedan men nu är det bara kaos och jag skiter i vilket för jag har ändå ingen trygghet i något TACK VARE ER! Vår familj var aldrig meant to last, eller hur? Livet kan omöjligen vara bra när man är liten OCH när man är stor, visst är det så?
Men det är lugnt. Om tre år får jag bestämma själv vad jag ska göra med mitt liv. Jag tycker om min familj, men jag kan omöjligen leva leva när det är så här.
Graffiti = LIEBE!
Ctrl+c-ctrl+v-träsket
Frågan är; har jag ett för tråkigt liv eller ser jag bara inte äventyret i vardagen?*
Dessutom ett litet personal message till pluttsyrran Hanna : Vill du vara så söt och sluta gå in på min blogg så att adressen syns efteråt i adressfältet? Länka på din egen blogg och klicka på den länken vetja, du kommer säkert på något smart!
*Okej, det där var en kuggfråga. Svaret är a, jag ser redan äventyret i vardagen så att det räcker och blir över. Som förut idag, jag lutade mig ut genom ytterdörren och tänkte på allt fantastiskt som hände i just den stunden och att jag upplevde den jag också. Psycho. Eller vuxet.
Tjejsnack v. 40
Djur
Vad har du för favoritdjur?
Oj vad svårt... Men jag säger nog ändå katt. De är bra mycket mer harmoniska än hundar (säger jag i egenskap av sammanboende med två katter på tre resp. fyra år och en hund på ett och ett halvt år).
Vilket djur har du alltid drömt om att få träffa/se i det vilda.
Tiger tror jag att jag har velat se, och alla sådana stora djur på savannen. Däremot absolut inte några vattendjur! Usch, jag är så sjukt rädd för vatten.
Vad för slags djur skulle du vara om du var ett djur, varför?
Jag skulle vara ett lat (?) djur som bara äter och sover, fast gärna ett jämställt djur. Sjöhäst eller katt, tror jag. Fast jag är ju rädd för vatten, så katt då.
Vilket djur är du mest rädd för, varför?
De döda. hehe. Jag är livrädd för döda djur och sådana som flaxar (förslagsvis fåglar). Men de jag är alla mest rädd för är blåvalar. De är så otroligt stora! HEEEEMSKT.
Har du några djur? Vad/vilka?
Yes, jag har katterna Alice, 3, och Ludden, 4, hunden Caylo, ett och ett halvt år plus ett halvdött akvarium. h3h.
