Ü

Nu får jag skärpa mig och börja vara glad igen. Never mind att jag grät så många gånger idag att jag till slut ställde in mig på att nästa anfall skulle komma när som helst, skit i det faktum att jag kastade ett badmintonrack i golvet på idrotten.

För när man är i alla fall lite inställd och nästan glad över att få skriva ett manus till en muntlig redovisning i historia samtidigt som ens påtänkta märke på "bal"-klänning blir hyllat av modeguruN numero uno (HP i ens klass) OCH I'm yours med Jason Mraz kommer på radion och tonerna blandar sig med trafikljuden som hörs genom det öppna fönstret vilket döljs av en gardin för att solen inte ska bländas.
Då kan man fan inte gnälla.