9. Ja må han le... Va? av Per Nilsson

Well. Denna bok handlar om Roberto, eller Robban som han väljer att kalla sig. Han bor med en mamma som han inte verkar trivas med, hennes tillfälliga pojkvän och syskonen Helena och Robin. Antagligen känner Robban att han inte passar in, för han gör upp en plan: Han ska rymma, försvinna, för att se hur myckt han är värd.
Sagt och gjort - natten innan Robertos trettonårsdag smyger han ut ur lägenheten och ner till stranden för att sätta sin plan i verket. Men han får förhinder. Tillsammans med en tjej i 20-årsåldern vid namn Veronica måste han hjälpa en gammal tant, Clara, till lasarettet eftersom hon har ramlat och skadat benet. Det blir som vanligt i Per Nilssons böcker en promenad med många stopp och inte minst sammanträffanden.

Jag brukar alltid tycka att Nilssons böcker är tråkiga i början, men någonstans efter halva boken börjar jag gilla den. "Ja må han le... Va?" är inget undantag, även den blir bra till sist.
Men jag kan inte låta bli att sakna Jonatan, Hanna och de andra som är med i "alla" hans andra böcker. När man väl fattar att man har läst om samma karaktärer i femtioelva böcker (ja, den insikten kom ganska sent för min del), blir man lite beroende. Det är också just det som, tycker jag, gör Per Nilssons böcker så speciella. Man ser hela tiden olika sidor av händelser och flera personers perspektiv. Typ.
Detta är ändå en helt klart läsvärd bok... eller i alla fall ett helt okej tidsfördriv. Knappt 200 sidor, går snabbt att läsa och är hur som inte en negativ upplevelse!

Kommentarer
Postat av: Siripiri

Per Nilsson är bra! jag ska på skrivarläger med Per Nilsson i sommar

2008-06-18 @ 19:35:13
URL: http://ettprickigtplommon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0