Så blir det höst igen

Jag hade tänkt blogga (åh, detta uttryck!) om min förmodligen mest vedervärdiga lärare idag. Jag tänkte inleda med att min högst nöjsamma inlärning av periodiska systemet i går kväll avbröts av en gnutta ångest över att jag aldrig hade klarat att lära mig det om denna lärare av någon anledning skulle ge klassen det i läxa, och sedan hade jag tänkt börja lista saker jag hade kunnat göra för att stå ut med denna lärare i ytterligare ett knappt år.
Så idag på morgonen insåg jag att jag faktiskt kan stå ut med läraren utan att för den sakens skull avlägsna h*n från jordens yta (vilket naturligtvis emotsäger sig självt). Och det om något talar väl i sin tur för att jag är äckligt positiv nu för tiden - om jag kan överleva mitt nionde år i skolan TROTS att jag har den här personen som lärare, då är det något kemiskt fel på min känslocentral. Seriöst, jag känner inte igen mig själv!
Hur som helst finns det fortfarande saker att störa sig på, jag ska nog få nog med irritationsmoment ändå, ska vi se. :)


(1. Jag vet att det inte heter varken "han" eller "hon" när det handlar om att avlägsna en person från jordens yta, men att skriva "henne/honom" hade känts lite överdrivet när det ändå inte är någon som kommer läsa.
2. Och om det mot förmodan är någon som läser så vill jag inte riskera att elaka tungor eller läraren själv får reda på att det är just PG som åsyftas. H*n tycker redan inte om mig och kommer sänka mig big time om mitt hat mot h*n kommer fram.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0