We like färdiga mallar!
Kvällens temakväll i SVT2, "tema fjortis", verkade bli om inte annat så ett helt okej tidsfördriv. Inte bara för att tjejerna i den inledande dokumentären bor i samma stadsdel och hänger på samma fritidsgård (hehe) som jag, utan för att se hur de vuxna tycker att en tonåring är.
Det hela blev något av en besvikelse. I dokumentären skildrades tre tjejers liv med killar, akohol och skolk. Det är fine för mig, de lever sitt liv och jag mitt. Jag tycker bara att SVT som stoltserar med sin slogan "fri television" och är ägt av dig och dig och dig kanske skulle vara lite mer... indie? Alla ger ju samma bild av tonåringen som en jobbig person som har det så svårt och därför inte kan klassas som en människa med egen identitet och egna åsikter; tonåringen styrs helt och hållet av hormoner. Den kan inget annat än att följa strömmen, en egen vilja kommer först i tjugoårsåldern.
Vi andra då? Vi som aldrig dricker, som knappt klarar av de krav vi ställer på oss själva i skolan och som är så djävla ensamma trots alla försök att passa in och passa upp. Finns inte vi på riktigt?
Nu skulle man ju kunna mildra sin kritik lite genom att tänka "hey, kanske var det just tonåringens alla olika ansikten som man ville visa genom att skildra dessa tre tjejers tillvaro!". Men jag känner fan inte igen mig i SVT:s bild av en tonåring.
Nej, då blev jag bra mycket gladare när Henrik Ståhl och min eviga förebild här i livet, Sofia Åkerman, satt och fick snacka om sina respektive tonår. Äntligen något som bröt av från bilden av hur en tonåring är!
Kanske är det så att man måste passa in i den bilden för att själv kunna kalla sig tonåring? I så fall ger jag gärna upp nu.
Hej, jag heter Hilma och jag är en människa!
Det hela blev något av en besvikelse. I dokumentären skildrades tre tjejers liv med killar, akohol och skolk. Det är fine för mig, de lever sitt liv och jag mitt. Jag tycker bara att SVT som stoltserar med sin slogan "fri television" och är ägt av dig och dig och dig kanske skulle vara lite mer... indie? Alla ger ju samma bild av tonåringen som en jobbig person som har det så svårt och därför inte kan klassas som en människa med egen identitet och egna åsikter; tonåringen styrs helt och hållet av hormoner. Den kan inget annat än att följa strömmen, en egen vilja kommer först i tjugoårsåldern.
Vi andra då? Vi som aldrig dricker, som knappt klarar av de krav vi ställer på oss själva i skolan och som är så djävla ensamma trots alla försök att passa in och passa upp. Finns inte vi på riktigt?
Nu skulle man ju kunna mildra sin kritik lite genom att tänka "hey, kanske var det just tonåringens alla olika ansikten som man ville visa genom att skildra dessa tre tjejers tillvaro!". Men jag känner fan inte igen mig i SVT:s bild av en tonåring.
Nej, då blev jag bra mycket gladare när Henrik Ståhl och min eviga förebild här i livet, Sofia Åkerman, satt och fick snacka om sina respektive tonår. Äntligen något som bröt av från bilden av hur en tonåring är!
Kanske är det så att man måste passa in i den bilden för att själv kunna kalla sig tonåring? I så fall ger jag gärna upp nu.
Hej, jag heter Hilma och jag är en människa!
Kommentarer
Postat av: Anonym
det var tema fjortis och inte tema tonåring.
Postat av: Hilma
That's where you're wrong, little John! Hade du lyssnat på när Pernilla Månsson Colt snackade med Nicki och en av de andra tjejerna sedan så hade du hört henne säga något i stil med "Vi har ju valt att kalla denna temakväll om tonåringar för tema fjortis..." och på upprepade ställen nämndes ordet "tonåring", inte fjortis.
Trackback
