Ü

Jag har suttit med en analys om ett Sverige med 11-procentig inflation sedan klockan ett i förmiddags. Nu är klockan tjugo i fyra och det börjar gå utför. Det är nu jag har kommit till delen där jag i mitt tv-tal till folket tillkännager att jag ska höja momsen på "-----" (jag vet inte ens vad jag ska höja momsen på - SVAGT!) för att konsumenterna ska tänka efter före.
Det håller liksom... inte riktigt. Det är nu uppgivenhetsstadiet kommer. Snart (jag tippar att det blir innan klockan slår halv fem) reser jag mig från datorstolen och går upp till mitt rum för att antingen repetera luciasånger eller öva till engelskprovet. Eller det tredje alternativet; Jag slänger mig på sängen i fosterställning och intalar mig själv att det snart är jullov. Snart är det jullov och man slipper göra en massa hemma varje helg, snart är det jullov och man måste inte prestera som en bäver i alla ämnen, snart är det jullov och man får vila.